Hetero / Straight

En annorlunda dag

Idag var en konstig dag.

På väg hem från arbetet bestämde jag mig för att ta en liten omväg. Vädret var faktiskt riktigt vackert. Solen tittade fram och träden bar underbara höstfärger. Körde därför en väg jag normalt inte brukar ta. Lite längre och på smala grusvägar, men längs sjöar och i underbar natur.

Ungefär halvvägs stannade jag till vid ett gammalt ödehus. Har sett huset tidigare när jag kört den här vägen. Det måste vara ett hus byggt någon gång runt 1910-1920. Helt i trä, 3 våningar, ett torn på ena sidan och en massa snickerier. Huset måste stått tomt ganska länge och är numera riktigt förfallet. Har som sagt lagt märke till det tidigare och var lite nyfiken på hur det såg ut.

Det ligger avskilt i en skogsbacke. En om möjligt ännu smalare, liten grusväg som sticker av från den andra smala grusvägen leder dit upp. Körde trots vägens litenhet upp och parkerade på baksidan av huset. Det kör inte många bilar på den här vägen men de som eventuellt kom förbi behövde ju inte se mitt snokande.

Jag var kanske inte riktigt klädd för en äventyrlig husundersökning på landet. Kom från arbetet och jag hade bara tunna, ljusa strumpor, en liten kort kjol, högklackade stövlar och en tunn blus på mig. Om någon sett mig kanske de trott att jag var en mäklare från Stockholm.

Huset var ännu slitnare än jag trott kunde jag konstatera när jag kom närmare. Färgen var nästan helt borta. Sol, regn och vind hade gjort sitt. Fönster och dörrar skevade rejält. Vissa glasrutor var spräckte eller rent av krossade. Parkerade, tog mig upp för stentrappan som var full av nedfallna löv, grenar och skräp.

Det blåste faktiskt om benen i de tunna strumporna. Som sagt kanske ingen klädsel precis för upptäcktsfärder. Annars gillar jag snygga strumpor. Svart och mörka är favoriter men jag gillar även ljusa, gråa och vita strumpor. Bär det nästan alltid till kort kjol och högklackade klassiska pumps. Min klädsel är kanske inte alltid så populär bland mina medsystrar. Män däremot brukar uppskatta den desto mer. Är 175 cm lång så med mina 14 cm klackar tittar jag dessutom de flesta män rakt i ögonen.

Dörren var olåst fast ganska trög att få upp. Tänkte att när jag ändå var där så kan jag ju kika in.

Huset började med en stor hall som delade sig till en lång smal korridor till vänster och en svängd, gammaldags trätrappa till höger. Det pirrade lite i magen men jag kunde inte låta bli att stiga in i hallen och skjuta igen dörren bakom mig. Trots att huset var tomt och låg ensligt ute på landet smög jag när jag tog mig runt i huset. Försökte gå så försiktigt som möjligt utan att klackarna skulle höras alltför mycket. Hela känslan i huset inbjöd liksom till att smyga fram. Det var högt i tak och mycket lugnt. Luften stod stilla och damkorn virvlade runt i en stråle solljus som föll in genom de många små fönsterrutorna. Tog mig runt på hela bottenvåningen, snokade igenom varje vrå och fortsatte sedan uppför den breda halltrappan. Ledstången var i något mörkt träslag och alldeles blank av många händers användande.

Övervåningens hall sträckte sig bort i dunklet. Rummen var ganska små och låg i fil. Några få gamla möbler fanns kvar. I något rum stod en soffa och ett gammalt bord. Båda såg ut att vara från samma tidsperiod som huset. I ett annat rum fanns en säng av 60-tals modell. Gamla dagstidningar och en hel del damm täckte golvet i övrigt.

Efter att ha kommit längs in i korridoren och utforskat ett ljuvligt tornrum var det dags att vända då något hördes. Ljudet kom från ett av de små rummen som jag passerat och jag vinglade till på mina höga klackar av ren förskräckelse. Något sorts läte hördes från ett av rummen till höger, ett rum som nu låg mellan mig och trappan. Först stod jag blick stilla. Vågade knappast andas. I den stilla och absolut tysta hallen kunde jag höra vinden dra fram i de stora trädkronorna utanför huset. En fågel kvittrade till precis utanför, annars var det helt tyst.

Så hördes ett ljud igen. Nu när jag var beredd tyckte jag att det lät som om någon flyttade på tyngdpunkten i en stol eller i en soffa. Ljudet var precis som en kropp som skiftar läge i en gammal möbel där fjädrarna knarrar i protest. Sakta, oändligt sakta tog jag mig fram genom korridoren. Förhoppningen att det trots allt skulle vara ett öppet fönster, en slående dörr eller liknande dog när en tydlig hostning hördes från det lilla rummet. Det var helt klart en människa inne i det där utrymmet, av ljudet att döma var det en man som hade hostat till.

Jag var nu framme vid dörröppningen. Dörren var visserligen bara halvöppen men det skulle synas direkt om mannen hade blicken vänd mot dörren när jag försökte smyga förbi. Var han däremot vänd från dörren skulle det kanske finnas en chans att slinka undan. Därför kikade jag oändligt försiktigt fram runt dörrposten. Livrädd att stirra vem det nu var som fanns därinne rakt i ansiktet.

Mannen var vänd från mig, han satt i den låga gamla sekelskiftessoffan. Jag tog sats för att smita förbi men hejdade mig när mannen plötsligt verkade vara på väg att vrida sig runt i soffan. Jag frös till mitt i rörelsen, halvvägs förbi dörren. Som tur var vred mannen sig aldrig helt om utan blev kvar halvt bortvänd från dörröppningen. Jag vågade inte röra mig av rädsla för han i ögonvrån skulle uppfatta minsta rörelse. Inom mig bad jag att han skulle vrida sig tillbaka så att hans ryggtavla återigen skulle vara vänd mot mig och dörrhålet. Men mannen stannar kvar i samma position, halvt bortvänd och halvt liggande i soffan.

Jag ser nu att han rör sig hela tiden. Korta, bestämda rörelser. Ungefär samtidigt som min hjärna registrerar vad han håller på med undslipper han sig ett lågt men utdraget stönande. Ljudet kommer djupt nedifrån mannens strupe och påminner om någon sorts stort klagande djur. Han glider lite längre ut från soffryggen och jag ser nu tydligt hur han bearbetar sin svullna kuk. Handen går upp och ned i rytmiska, sugande rörelser. Hans kuk är tjocksvullen och styv. Lång och grov. Längst fram är ollonet blålila och alldeles blankt av försats.

Jag kan inte låta bli att stirra. Vet inte vad jag skall göra. I hjärnan rusar allt för högvarv samtidigt som jag stirrar på mannen och hans målmedvetna runkande. Någonting i min hjärna talar om att det här är ingen bra situation. Ensam lättklädd kvinna i ett övergivet hus ute på landsbygden, ensam sånär som på en okänd runkande man.

Så jag försöker ta mig förbi dörren, hoppas att han inte skall se något. Om det är något skräp på golvet eller de höga klackarna som gör att jag vinglar till vet jag inte. Resultatet är dock att jag stöter i dörren, tappar balansen och snubblar till mot dörrkarmen. Ljudet är inte speciellt högt men det räcker för att varsko mannen. Han är uppe blixtsnabbt. Han rör sig otroligt fort för att vara så stor och grovt byggd.

På bara någon sekund är han framme vid dörren, får tag på min arm och drar in mig i rummet. Jag far med som en vante och törnar mot soffan. Ramlar baklänges över det ena armstödet och blir sittande i soffan. Den redan korta kjolen har glidit upp om möjligt ännu mer över mina lår. De två översta knapparna i blusen har lossnat och min vita, blanka bh skymtar fram. Mannen stirrar på mig, minst lika förvånad som jag. Han befinner sig bara en meter från mig. Vi stirrar på varandra i ytterligare 10 långa sekunder. Jag noterar att hans kuk fortfarande är framme, de stora händerna hänger overksamma längs sidorna.

Så ser jag hur kuken styvnar. Från att ha hängt avslappnad rakt i mitt blickfång reser den sig sakta. Den sväller tills den pekar rakt ut mot mig. Nästan som om den anklagar mig för något. Omedvetet kryper jag bakåt i soffan, försöker få lite avstånd mellan mig och mannen.

– Så du tycker om att smygkika, säger han, smygkika och bryta dig in. Undrar vad polisen tycker om det.

Han rör sig närmare mig och det är bara en halvmeter mellan oss.

– Vad gör du här? Du har ingenting här att göra.

Nu är det inte ens en halvmeter mellan oss och jag kan bara stirra på hans styva stora kuk. Den gungar lätt när han rör sig framåt.

– Kanske räcker det att ta reda på vem du är och vad din man heter, han nickar menande mot ringarna på mitt finger.

Den ena handen hänger inte längre orörlig. Den har fattat tag i kuken och nu drar han sakta förhuden fram och tillbaka. Det tränger fram blank vätska ur ollonet och det hörs ett svagt smaskande läte när han drar fram och för tillbaka. Drar fram och för tillbaka.

– Kommer maken att gilla att du springer omkring klädd sådär hos andra män?

Han stirrar på mina strumpklädda ben som är utsträckta framför honom. Kuken är nu inte mer än 30-40 cm från mitt ansikte.

– Men vi kan lösa det hela och glömma bort vad som hänt. Du gör mig en tjänst och det blir vår hemlighet.

Hans hand är framme så snabbt att jag inte hinner reagera, får tag i min ena arm. För att vara så stor rör han sig verkligen fort. Innan jag hunnit göra minsta ansats till motstånd har han lagt min hand runt den svullna och styva kuken. Han fattar med sin egen enorma labb runt min hand och börjar dra. Samtidigt känner jag hur han rör sig framåt och pressar isär mina ben. Hans kuk är stenhård och ådrorna ringlar sig som stora blåsvullna maskar under den tunna, nästan likbleka huden. Så är han framme vid min mun. Jag vet inte varför men när han pressar det kladdiga ollonet mot mina rödmålade läppar så särar jag på dem. Låter honom komma in i min mun.

Han stönar högt och tar tag med båda händerna runt mitt huvud. Allt går så fort.

Han munknullar mig där jag sitter tillbaka pressad i soffan. Kjolen är långt uppe vid höfterna och hans ena hand har letat sig in under blustyget. Ganska hårdhänt masserar han mitt ena bröst. Nyper i bröstvårtan och knådar bröstet. Nu stönar han högt, kuken far allt snabbare ut och in i min mun. Det är svårt att andas och ibland pressar han in kuken så långt att jag kväljs. Allt går snabbt även om det är svårt att efteråt redogöra för den exakta tiden.

Plötsligt vrålar han till. Ett högt fullständigt vansinnigt vrål.

Jag känner ur hans kuk svullnar om möjligt ännu mer och sedan pumpar han in sin sperma i min mun. Säden är het, kladdig och kommer stötvis i långa strålar. En del tvingas jag svälja, mycket pressas ur munnen och rinner i långa, sega strängar ned på kjolen och strumporna. Han drar ur min mun och de sista strålarna träffar mig hårt i ansiktet och i håret.

Han släpper mig bryskt. Låter mig falla tillbaka i soffan.

Jag ligger där framför honom. Benen särade, blusen isär riven och håret i oordning. Spermafläckar breder ut sig över strumporna och kjolen.

– Du har två minuter på dig att sticka, säger han.

Samtidigt får han upp en mobil ur byxornas ena bakficka. Snabbt tar han två kort med kameramobilen på mig där jag halvligger i soffan med hans sperma rinnande längs kinder och hals.

– Jag hör av mig när jag får lust nästa gång flinar han, stäng dörren efter dig när du går.

Som sagt, en annorlunda dag.

Föregående Inlägg

Mikaelas nya liv (del 2)

Nästa Inlägg

Projektet